En bok inte värdig att läsas

22.09.2020

Återigen är Olof Lundh tillbaka för att svärta ner Zlatan Ibrahimovic Legacy lite till. Genom åren har det varit fascinerande att följa Lundhs märkliga besatthet av Zlatan. Det har varit kritik mot hans parfymer, kalsonger, bettingreklamer, hans attityd, ledaregenskaper och nu är Lundh redo att med en rykande färsk bok smutskasta hela Ibras landslagskarriär. 

Zlatan Ibrahimovic har alltid haft en gnutta storhetsvansinne, en arrogans som mot slutet även irriterat mig. Där systemet ville att han skulle anpassa sig fick han systemet att tänka om och anpassa sig efter honom. Från dag ett var han en outsider, aldrig välkommen, alltid annorlunda. Han slog sig ändå vidare i motvind. Han slog sig vidare och samtidigt bannade han en väg bakom sig för kommande generationer där han gick.

Han tog sig från Rosengård till toppen, mot oddsen, och gav pekfingret åt hatarna och rasisterna på vägen. Samma rasister som alltid klankat ner på spelare med invandrarbakgrund - uppmålat de som problematiska, stökiga och divaaktiga (många av de attribut som de än idag försöker applicera på Dejan Kulusevski). Samma rasister som kallade Martin Mutumba neger än gång i tiden och föreläste för honom om hur han inte skulle tro att han var något. Samma rasister som som många av oss med invandrarbakgrund som spelat inom organiserad svensk fotboll blivit kväda och tillbaka visade i ledet av.

Zlatan sa fan till allt det där och när han sade det sade han det å alla våra vägnar. Åt de generationer av invandrare som växt upp i Sverige men som aldrig ändå varit välkomna. På vägen har han gjort fel, fått utbrott och hjärnsläpp fler än ett par gånger.

Nej, Zlatan Ibrahimovic är inte perfekt och har aldrig varit. Men han är grabben från Rosengård som visade vägen för ett nytt Sverige som som fick samhället att tänka om både än och två gånger. Det är värt att hyllas, inte bespottas.

Tänk på allt det där innan ni köper Olof Lundhs blaska.

***

Från de brittiska öarna kan man konstatera att Leeds rör om i grytan rejält. Redan i öppningsomgången tycker jag man borde fått vinsten mot Liverpool men Mohamed Salahs hattrick räddade dagen för de regerande mästarna. Det är roligt att se ett lag som Leeds inte nöja sig i sin underdog roll utan axla en modigare mantel.

***

Med de spelare West Brom har i sin trupp kunde man inför säsongen konstatera att kollektivet skulle man vara tvungen att vara extremt starkt om man skulle ha chans på att hålla sig kvar i år. 

Nykomlingarna Fullham har i alla fall en Aleksandar Mitrovic på topp som kan work his magic men West Brom har väl egentligen ingen. Det är därför det är så viktigt att kollektivet är starkt för West Brom. Mot Leicester och Everton spelade man tillsmans som ett lag och imponerande till en början. Men så fort det började blåsa i motvind vek sig hela laget mentalt. Det kommer vara ett under om West Brom håller sig kvar, och Slaven Bilic lär inte ha kvar jobbet om någon månad.


***

Från Italien kan man rapportera att våra svenskar levererar big-time och det är bara att applådera. Zlatan Ibrahimovic är 38 bast och ser ändå 15 år yngre ut och Dejan får beröm av en av tidernas bästa mittfältare.

Mot Genoa och smällde Ibra in 2 om han var 20 år yngre hade han stött in 2 till enligt honom själv.   

När Cristiano Ronaldo försökte dribbla förbi ett Sampdoria försvar och tappade bollen hamnade den i fötterna på Kuelskvski som skruvade in inte bollen i mål. Det hann inte ens gå en hundradel från att han tog emot bollen till att han drämde in den i nät. En sådan mästerskruv, sådant världsklass, sådant makalöst avslut.   BELLISSIMO!


****

Det kommer bli en upp och ned vänd fotbollssäsong, det kan vi konstatera utan att överdriva. Vanglitvis brukar saknaden av klubblagsfotboll gnaga på en första veckorna i Augusti. Men den här sommaren har varit full av klubblagsfotboll som spillde över i Augusti. Det var alla matcher som var tvungna att tas igen efter att fotbollen pausats i februari till maj på grund av covid-19. Så vi hann aldrig riktigt sluta innan vi börja igen.

Det känns som att jag aldrig kommer kunna vänja mig vid ljudet av matcher utan publik. Det är nu mer än någonsin man inser att fansen ÄR fotbollen och att fotbollen är INGENTING utan fansen. I Frankrike har man blivit första stora nation som börjat släppa in begränsat antal supportrar på läktarna. Min lillebror kom in i rummet och hörde ljudet från fansen (och ingen sådan artificiell skit de lägger på) och påpekade att han till och med glömt hur ljudet av fansen låter. Det känns som hundra år sedan vi hade fulla läktare. Vi håller tummarna att samhället kan återgå till något normal snart igen, om man ens kan kalla det det. På något sätt kommer allt att förändras för alltid - och då tänker jag inte bara på det ekonomiska och social konsekvenserna av cornakrisen. 

Det första jag ska göra när allt det här är över är att åka på en europisk cup match. Jag har saknat att sitta på en läktare!

****

Allsvenskan har rullat på under tiden och där ser Malmö ut att i överlägsen still ta hem sitt 21:a Allsvenska-guld. Löjligt hur bra man sett ut med undantag för de senaste omgångarna mot Örebro, AIK och Peking. Det här har de ändå nedpackat i påsen.